Att fota i naturligt ljus är min specialitet. Utmaningen ligger i att hitta rätt plats som ger det perfekta ljuset. Inte direkt solljus, inte för mörk skugga. En jämn bakgrund förenklar saken, liksom reflektorer som studsar ljuset mot motivet.

När jag fotade Jennifer vid Ulva kvarn utanför Uppsala i somras använde vi oss av kvarnens vita vägg och en reflektor för att lätta upp ljuset. Hela tiden ville jag ha henne i skuggan för att få ett så jämnt ljus som möjligt utom då vi fotade i motljus då en del av solen ska skina in i bilden för att ge ett krispigt skimmer över bilden.

Ju äldre barnen är, desto lättare är de att regissera och påminna dem om att slappna av i ansiktet för att inte kisa med ögonen eller få spänningar runt munnen. Jennifer hade en liten egenhet genom att hon gjorde en liten grimas för att kunna slappna av i pannan. Så fort jag sa ”slappna av i ögonbrynen”, började hon med att rynka pannan, dra ihop ögonbrynen och grimasera lite med munnen innan hon slappnade av helt. Eftersom jag speglar människor väldigt bra ledde det till att jag mot slutet av fotograferingen, när jag sa ”och slappna av i ögonbrynen” så gjorde JAG samma sak som hon. Med andra ord, jag rynkade pannan, drog ihop ögonbrynen och snörpte på munnen. En helt onödig procedur men som fick oss att skratta ganska mycket!